Tänk vad en natt med god sömn kan göra med en sträckning. På det igen - dags för spårövning. Spårlängd 850 m, 12 vinklar varav 2 oblodade återgångar, liggtid 20 timmar. Rådjursklöv + 1,5 dl blod. Blötetjocka och duggregn i 6 timmar före spårstart samt under själva spårningen, riktigt marsväder. Först gärde i träda, liggande gräs, sedan halva spåret på ett blötgärde med säv, avslut i högstammig granskog. Vilttätt område.
Jättebra start, klockren första raksträcka inklusive 20 m oblodat, perfekt första vinkeltagande. Ringning 10 m på nästa vinkel, plockar upp spår, går bra. Kommer till oblodad återgång, gör en ring på 20 m åt fel håll, kommer tillbaka och fortsätter åt rätt håll, plockar spåret mitt på den oblodade biten :-). Bra fortsättning in i säven. Här händer saker efter ett tag, kommer på ett korsande spår, följer en bit , nä, det var inte rätt, släpper, går tillbaka och plockar upp rätt spår. Småringar nästa vinkel, går rätt och bra. Kommer till kanten på granskogen där spåret går tillbaka ut i säven igen: Sätter nosen i vädret, burrar upp sig, svansen tjock och rakt upp. "Vrrroarf, voff, voff gvroff"!!! Inne i skogen, på ca 50 m håll står en älgko med två fjolårskalvar och blänger, för att strax gå undan. Efter det blir det problem med spårningen, verkar inte kul längre. Ringar förstrött, kommer till slut rätt, fortsätter oinspirerat. Kommer till nästa oblodade återgång, plockar den, men missar nästa välblodade vinkel. Tyvärr så ligger spårlöpan här in i skogen där älgarna gick undan. Får tapt, snurrar länge och får stöttas. Med lite team-work så får vi till ett positivt spårslut, med skott och allt.
W verkar lite trött i dag, spårar i lagom promenadtakt (vilket iofs är positivt), behöver inte bromsa genom att ha linan mellan benen på honom. Har ju kört spårning rätt intensivt ett tag och är snål med blodningen, men jag tror inte att det spelar så stor roll. Var blött och ruggigt, kanske spelade det in.
Nåja, i morgon är en annan dag.
