Dag två i Värmland. Fortsatt snöfall och snödrev hela lördagen och in på kvällen. Skifte till ca 0°C och avtagande vind vid pass kl. 20.00.
Pigg och glad W på söndag morgon. Ånyo tre vovvar inklusive W i jakten. Husse och W får sig tilldelat en lite kinkig delsåte, en liten mosse med randvegetation som genomtväras av järnvägen. Tillsammans med en bakpasskytt, som också har GPS-pejl, går vi till startplatsen, skytten tar plats och W börjar spåra i lina. Skvattram, 0,5-1 m hög med 30 cm snö. W hittar rådjurens motorväg efter ett par minuter, fullt drev i linan 100-200 m, två pinfärska legor med rykande "piller" i. Fortsatt drev i lina fram mot järnvägen. Spåret vinklar parallellt med banvallen ett par hundra meter, två nya färska legor, går rakt över ett aktivt rävgryt, vrider upp mot och går över järnvägen. Passkytten flyttar om och säkrar banvallen vid eventuell återbukt.
Vidare drev över ett gärde med 30-50 cm snö, in i tät slyskog. Allt går i ultrarapid, men med intensivt skallande. Husse svettas hårt. Efter 2-300 m kommer vi in mot ett parti där man har slygallrat och låtit alla småstammar och ris ligga kvar. Husse stryker kopplet, W knogar på i samma takt, ilsken som attan. Husse vänder ner och vaktar mot järnvägen, beredd att blåsa in. Drevet buktar efter ett tag ner mot banvallen, husse genskjuter och kopplar upp. Fortsatt drev i lina 300 m. Rådjuren vinklar ut ur marken, W och husse bryter efter 2,2 km drev, varav 1,3 km som lösdrev (30 min). W går tacksamt i husses fotspår när denne plogar och spårar i 40-50 cm snödrivor tillbaka till samlingsplatsen där elden sprakar och korvgrillning väntar. Visar sig att W och husse hade 2+2 rådjur på benen.
Samtidigt har en av de andra hundarna tagit upp räv, ett drev som går precis i samma löpa som W drev på i november samt släpper på precis samma plats. Hunden tar då inte sina egna returspår (snön?) utan krånglar sig ut, och tar retur på väg 61 (90-väg, vajermitträcke). Kan inte komma av på grund av viltstängsel, löper längs med. Kommer till en korsning, hittar inte riktigt rätt, velar från den ena sidan till den andra i korsningen.
Samtliga som hade GPS-pejl fick så akut magvärk när det dök upp ett frågetecken på displayen. Vovvens husse var inte långt borta men snödrivorna var 60-70 cm djupa...
Alla drog en suck av lättnad när det kom ett meddelande att en bil hade stannat och plockat upp vovven på vägen, därav frågetecknet. Vad skönt att det finns tänkande människor kvar.... :-)
Summering av dagen:
Många rådjur på benen (8 st) men inga bra bukter, mera direktsken.
Snödjupet på gränsen, får se vad som händer när det töar och fryser på. Kanske är det slut för denna säsongen även i detta område.
W har inga som helst problem med tassar eller tår, har på söndagskvällen en vackert ljust grisskär mage, en sådan färg som man får när man varit ute i snön och sportat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar