Så var det då dags att summera Woodstocks första säsong som drivande hund.
Jaktdagar och släpp
Totalt har han haft 20 dagar i skogen med jakt där han släppts 38 gånger i olika såtar eller inom samma såte. I princip så har han fått gå vid alla de tillfällen som varit lämpliga men vid en del tillfällen så har släppen varit hårt styrda på grund av såtens storlek och belägenhet..
Sök
När det gäller sök så har W i merparten av fallen gått ut direkt när kopplet strukits. Vid sju tillfällen har söket kommit igång efter hand och av dessa så inträffade fyra i oktober, dvs under den första jaktmånaden. Husse har inte kunnat se något ytterligare system i detta, är ju hundligt att ha olika dagsform.
Sökvidden har inte ändrats i någon högre grad med tiden utan har legat mellan 30-500 m, dvs söket har stor spännvidd från gång till gång och såte till såte. Kanske borde jakten detta första år begränsats till ett par såtar för att boosta Ws självförtroende men W fick ju redan vintern 2011/2012 stor skogsvana och tilläts upptäcka världen på egen hand inom en enskild jaktmark.
Upptag
Ws upptagsarbete har ändrats markant i det att han i början tog upp utan väckskall men redan efter en månads jaktvana väcker han nu "lagom" innan själva huvudupptaget. Själva slagarbetet är snabbt, energiskt och mycket distinkt, med en massa hoppande och frustanden.
Drevsätt
Husse har ingen vana sedan tidigare av att ha drivande hund och har därför lite svårt att beskriva själva drevstilen men skulle nog vid lagom kuperad terräng, barmark, lämpliga snöförhållanden och normal närhet till drevdjuret vilja kalla den för flytande och snabb. Kanske lite för snabb ibland, men det är väl unghundens sätt. Vid längre avstånd till drevdjuret sjunker hastigheten markant, men spårningen fortgår som regel.
Skall
Husse har ju hört drever, beagle, tax och andra kreatur driva men har ändå svårt att karakterisera Ws stämma. Som regel har han ett entonigt drevskall men vid närhet till drevdjuret så har det hänt att han höjt tonarten mycket tydligt. Hörbarheten har upplevts som god eller mycket god av deltagande passkyttar med idel lovord. Vidare så har W ett mycket tydligt ståndskall, betydligt grövre och mörkare i tonen än drev och väcksskall, avgivet i serier med korta uppehåll.
Kontaktskallen i samband med återgång avges som glesa och korta enkel eller dubbelskall. Vad som menas med egenskapen "klangfullhet" lämnas åt andra att bedöma i sinom tid. Officiell skallräkning gjordes inte vid drevprovsstarten men uppskattades till ca 50/min. Husse har räknat vid några andra tillfällen när det varit stabila drev och då har skallavgivningen varierat mellan 65 och 90 beroende på hur hett drevet varit.
Drevtid
Så här under det första året har drevtiden varierat väldigt. Ofta har såtens egenskaper eller orosmoment i grannskapen gjort att drevtiden avkortats. Eller så har det skjutits för W. Sammantaget gör detta det svårt att rättvist bedöma drevtiderna men flera drev har legat strax under 60 minuter.
Maximal drevtid har varit 3 timmar och 26 minuter över en sträcka på 21 km men det är ju inte kanske vad man strävar efter direkt. Givet rätt såte och lämpligt drevdjur så finns kapaciteten där.
Återgång
Som regel fungerar återgången väldigt bra, men återigen så har yttre förhållanden ibland gjort att husse genskjutit återgången. W kommer som regel snyggt i löpan, har vid några tillfällen ignorerat vägar han tvärat på utvägen och således även på hemgången gått rakt över. Längsta återgången har varit 11 km.
Vid några tillfällen har husse försökt stötta Ws återgång genom att blåsa i visselpipa men det har då ibland slutat med att W satt sig ner i löpan, eller vid ett par tillfällen vänt om och gått ut igen. Husse skall sluta med visslandet i tid och otid, tror att det är förvirrande för W som nog skall lita på sin nos enbart.
W har vid några tillfällen låtit sig blåsas in under pågående drev, men det är nog inget man skall räkna med... Under sök är det som regel inga problem att blåsa in honom. Eftersom W använder synen mer än man tror så har husse lärt sig att försöka ställa sig så att han syns för W när han visslar in, funkar väldigt bra då, men det är ju inte alltid det går att stå rätt.
Kontakttyp
W har hela tiden som regel jobbat snyggt självständigt, går ut, kommer tillbaka, går ut än vidare, kommer tillbaka, etc. Har väl att göra med tidig skogsvana. Lätt att beta av komplicerad terräng.
Drevdjur
W har under sitt första jaktår drivit 3 rådjur till skott. Vidare har han drivit älg (även ställt), kronvilt, tyskhare och svenskhare. Han har än så länge inte visat något större intresse för räv, grävling, mård eller mink, även om han träffat på den senare i skärgården. Kanske är räven en dark horse.... Eftersom vi har en del skogshöns så har det varit ofrånkomligt att W visat sitt intresse för orre och tjäder, men det har främst yttrat sig i att han rullat sig i deras spillning.....
Husse hoppas att älgintresset avtar då det är gott om dessa kreatur men det är väl förmätet att tro.
Vildsvin finns runt om i trakterna och några genomgångsdjur har slunkit igenom Ws jaktmarker men ännu har han inte fått korn på något. Husse är kluven även inför detta vilt.
Övrigt
Under säsongen har det synts mycket tydligt att främst frusen barmark är svårarbetad för W vilket är ett gott tecken på att han vill spåra, inte vinddriva (Älg undantaget, men de där rackarna känner ju till och med husse).
Husse har satt en gräns på -10°C för att släppa W och där någonstans ligger också gränsen för under vilka förhållanden W jobbat i år. Som alla kortbenta drivande hanhundar har W haft skavsår på pungen vid ett par tillfällen, men detta har läkt ut väldigt snabbt och han har med tiden blivit mera "hårdhudad". Det har inte varit några problem med tassar om man räknar bort ett tillfälle med oväntad skarsnö och grov firn då klofästen på baktassarna fick en del stryk, om än lindrigt.
W har startat en gång på drevprov och erhållit en 3:a på rå.
Ja nu gäller det att ta tag i det där med viltspår igen. Har inte blivit så många tillfällen under hösten och W visade vikande koncentration för lagda spår under sommaren och under den tidiga hösten. Kanske kan arbetsglädjen och ökad visdom leda honom på spåret igen så att säga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar